Allergi i Praksis
13.03.2018
Allergisk rinit drabbar minst en fjärdedel av befolkningen och ger avsevärt lidande för de sjuka och betydande kostnad för samhället (1-3).
Vare sig besvären är säsongsbundna eller av året-runtkaraktär är sjukdomen därför ingen banal åkomma. Förutom nästäppa, nysningar, klåda och rinnsnuva, medför allergin trötthet och nedsatt arbetsförmåga vilket påverkar patienten både i hemmet, i skolan och på arbetet. Svårighet att sova på grund av nästäppan ger försämrad livskvalitet (SE FAKTARUTA).
De problem som allergisk rinit ger uppmärksammades i slutet av 1990-talet av WHO i ett projekt som fick namnet Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma, ARIA. I de behandlingsriktlinjer som blev resultatet föreslogs att allergisk rinit skulle klassificeras som intermittent eller persisterande (4). Fram till dess hade allergisk rinit klassificerats som
säsongsbunden, främst utlöst av pollen, eller perenn, i regel utlöst av pälsdjur eller kvalster. Ett ytterligare begrepp var yrkesrelaterad rinit. Många studier har dock fortsatt att använda klassificeringen säsongsbunden (seasonal) eller perenn (flerårig, årlig, annual).
ARIA-riktlinjerna har tidigare uppdaterats år 2008 och år 2010 (5). I revideringen 2010 introducerades analys av litteraturen med hjälp av GRADE, Grading of Recommendation, Assessment, Development and Evaluation (6). GRADE-systemet är tidskrävande men ger en evidensbaserad utvärdering (7). En svensk bearbetning av ARIA-dokumentet från 2010 presenterades år 2012 (8).
Nu föreligger en uppdatering av ARIA publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology år 2017 (9). Uppdateringen har föranletts av att det sedan 2010 har tillkommit nya mediciner och nya studier. Som arbetssätt valdes denna gång att besvara sex för behandling av allergisk rinit angelägna frågor: 1. Bör allergisk rinit behandlas med en oral H1-antihistamin kombinerat med en nasal steroid, eller med en nasal steroid enbart?
2. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin kombinerat med en nasal steroid, eller med en nasal steroid enbart?
3. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin kombinerat med en nasal steroid, eller med en nasal H1-antihistamin enbart?
4. Bör allergisk rinit behandlas med en leukotrien-receptorantagonist, eller med en oral H1-antihistamin? 5. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin, eller med en nasal steroid?
6. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin, eller med en oral H1-antihistamin?
Studierna analyserades även denna gång med hjälp av GRADE och särskild hänsyn skulle tas till fyra aspekter som bedömdes viktiga för patienterna:
1. Symptom från näsa och ögon 2. Livskvalitet 3. Biverkningar av behandling 4. Påverkan av aktivitet i skola och arbetsliv
Vad är nytt i det uppdaterade ARIA-dokumentet?
Säsongsbunden och perenn allergisk rinit återkommer som begrepp. Det är en nyhet i sig och motiveras med att de flesta publicerade studier
Gå til medietDe problem som allergisk rinit ger uppmärksammades i slutet av 1990-talet av WHO i ett projekt som fick namnet Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma, ARIA. I de behandlingsriktlinjer som blev resultatet föreslogs att allergisk rinit skulle klassificeras som intermittent eller persisterande (4). Fram till dess hade allergisk rinit klassificerats som
säsongsbunden, främst utlöst av pollen, eller perenn, i regel utlöst av pälsdjur eller kvalster. Ett ytterligare begrepp var yrkesrelaterad rinit. Många studier har dock fortsatt att använda klassificeringen säsongsbunden (seasonal) eller perenn (flerårig, årlig, annual).
ARIA-riktlinjerna har tidigare uppdaterats år 2008 och år 2010 (5). I revideringen 2010 introducerades analys av litteraturen med hjälp av GRADE, Grading of Recommendation, Assessment, Development and Evaluation (6). GRADE-systemet är tidskrävande men ger en evidensbaserad utvärdering (7). En svensk bearbetning av ARIA-dokumentet från 2010 presenterades år 2012 (8).
Nu föreligger en uppdatering av ARIA publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology år 2017 (9). Uppdateringen har föranletts av att det sedan 2010 har tillkommit nya mediciner och nya studier. Som arbetssätt valdes denna gång att besvara sex för behandling av allergisk rinit angelägna frågor: 1. Bör allergisk rinit behandlas med en oral H1-antihistamin kombinerat med en nasal steroid, eller med en nasal steroid enbart?
2. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin kombinerat med en nasal steroid, eller med en nasal steroid enbart?
3. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin kombinerat med en nasal steroid, eller med en nasal H1-antihistamin enbart?
4. Bör allergisk rinit behandlas med en leukotrien-receptorantagonist, eller med en oral H1-antihistamin? 5. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin, eller med en nasal steroid?
6. Bör allergisk rinit behandlas med en nasal H1-antihistamin, eller med en oral H1-antihistamin?
Studierna analyserades även denna gång med hjälp av GRADE och särskild hänsyn skulle tas till fyra aspekter som bedömdes viktiga för patienterna:
1. Symptom från näsa och ögon 2. Livskvalitet 3. Biverkningar av behandling 4. Påverkan av aktivitet i skola och arbetsliv
Vad är nytt i det uppdaterade ARIA-dokumentet?
Säsongsbunden och perenn allergisk rinit återkommer som begrepp. Det är en nyhet i sig och motiveras med att de flesta publicerade studier
