AddToAny

Pricktest och specifikt IgE

Pricktest och specifikt IgE
Allergitestning
Utredning av allergier görs framförallt utifrån sjukhistorien (anamnesen). Detta innebär bland annat att ta reda på vad som händer när patienten utsätts för ett misstänkt allergen, ex födoämne, läkemedel, pollen, pälsdjur eller kvalster. Utifrån detta görs en fortsatt utredning för att undersöka om patienten är IgE-sensibiliserad, det vill säga har specifika IgE-antikroppar (spec IgE) mot de misstänkta allergenerna. Detta undersöks med hudpricktest (SPT, skin prick test) eller blodprov. Att vara sensibiliserad, dvs att ha positivt SPT eller spec IgE i blodet, betyder inte att man har en IgE-medierad allergi. För att kallas allergisk måste man ha allergiska symtom och spec IgE i blodet eller positiv SPT mot samma allergen, exempelvis allergen från livsmedel eller luftburna allergen. Mer än 20% av individer med allergenspecifikt IgE är asymtomatiska (1, 2). Sammanställning av de vanligaste metoderna vi har för att ställa allergenspecifika diagnoser ses i tabell 1.
Allergi, både IgE-förmedlad och icke-IgE-förmedlad, kan också utredas med provokationer. Det vanligaste är orala provokationer för livsmedel och läkemedel. Lokala provokationer i ögon, näsa och luftrör utförs sällan i den kliniska vardagen.
Sedan 2007 kan spec IgE mot enskilda allergena proteiner/komponenter mätas (traditionellt mäts IgE mot ett allergenextrakt innehållande flera olika proteinkomponenter). Detta innebär att det går att skilja mellan sensibilisering mot artspecifika och korsreaktiva proteiner.
Korsreaktiva sensibiliseringar beror på att man har en primär pollenallergi där korsreaktion med pollenallergenet orsakar övervägande lindriga lokala reaktioner efter intag av exempelvis hasselnötter medan sensibilisering mot lagringsproteiner i födoämnet är förknippat med systemiska allergiska reaktioner.
En ny metod för att påvisa IgE-förmedlad allergi är att stimulera basofila granulocyter in vitro med allergener. När de basofila cellerna aktiveras av allergen frigörs bl. a. histamin och en markör för aktivering, CD63 ökar. Uttrycket av CD63 på cellytan kan sedan detekteras med flödescytometri. Genom basofilstimulering in vitro, kan minsta mängd allergen som stimulerar cellerna fastställas, så kallad CD-sens.Tidigare studier har visat en god korrelation mellan CD-sens och de allergiska symptom som konstaterats med provokation vid jordnötsallergi (3). CD-sens är en metod för att noggrant mäta och följa patientens allergenkänslighet och har utvärderats som markör för minskad allergenkänslighet efter behandling med omalizumab och allergenspecifik immunterapi med pollen.
Mikroarray är en modern biochip-teknik, en miniatyriserad immunanalysplattform där allergenkomponenterna finns i en matris
TABELL 1. De diagnostiska metoder som vi idag har till vårt förfogande för att utreda IgE-medierad allergi.

(array). Denna avancerade teknik möjliggör mätning av spec IgE mot 112 komponenter från 51 allergenkällor på en gång. Blodåtgången är liten, 30 mikroliter serum eller plasma. Svaren uttrycks i standardiserade enheter och går inte att jämföra med svaren från spec IgE-analyserna ovan. Denna metod kan användas för oklara, komplicerade och multisensibiliserade patienter med misstänkta allergiska reaktioner.
Sannolikheten för allergisk reaktion korrelerar med nivån på spec IgE och storleken av SPT; ju högre nivå/större SPT desto större risk. Detta gäller på gruppnivå. Sannolikheten för allergisk reaktion påverkas även av patientens ålder (spädbarn har normalt mindre utslag på SPT och lägre halt av spec IgE-antikroppar men detta återspeglar inte säkert en mildare klinisk reaktion), etnicitet, tidigare reaktioner, andra allergiska sjukdomar, geografisk region, pollenexponering och kost. Även fysisk ansträngning kan ibland vara av vikt för bedömningen (4) (FAKTARUTA 1).
Alla med misstänkta allergiska symtom har dock inte spec IgE eller positivt SPT. Fördröjda allergiska reaktioner har vi sämre utredningsarsenal för; lapptest (atopy patch test) beskrivs i särskild artikel i detta nummer.

Diagnostiska begrepp
Många gånger beskrivs våra tester med de diagnostiska begreppen sensitivitet, specificitet, negativt och positivt prediktivt värde i relation till förekomsten av kliniska symptom. De förhåller sig till varandra så som framgår av tabell 2.

Pricktest/SPT
Vad är pricktest? Vad är det som mäts?
SPT kan användas vid misstanke om IgE-medierad allergi. Vid pricktest förs allergenet via en lansett in i huden. Om testet är positivt uppstår en «svullnad och rodnad» på stickstället efter ca 15 minuters tid. Detta beror på att lokala mastceller, med allergenspecifikt IgE bundet till sin yta via högaffinitetsreceptorer, degranulerat och frisatt histamin och andra mediatorer vid kontakt med allergenet.

Vem gjorde den första hudtesten?
Sommaren 1865 samlade Charles Blackley ihop pollen från Lolium italicum (italienskt rajgräs) och placerade detta pollen på insidan av en väns underarm. Sen rispade han huden med en lansett och fick på så sätt ett litet utslag, som en urtika. Inom några få minuter började utslaget att klia intensivt och runt rispningen började en svullnad
Gå til mediet

Flere saker fra Allergi i Praksis

Astma är en obstruktiv lungsjukdom som karakteriseras av att luftvägsobstruktionen varierar över tid.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Vikas Kumar Sarna ved Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Oslo har i sitt doktorgradsarbeid undersøkt nytten av glutenprovokasjoner versus blodprøver ved glutenintoleranse.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Mariann Haavik Lysfjord Bentsen ved Haukeland universitetssykehus har i sitt doktorgradsarbeid vist at spedbarns lungefunksjon kan måles ved hjelp av
Allergi i Praksis 05.11.2018
En ny stor internasjonal studie ledet av forskere fra Københanvs universitet har avdekket nye risikogener for allergisk rhinitt.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Oslo byfogdembede gav ikke Astra Zeneca medhold i forføyningssaken mot Helse- og omsorgsdepartementet som gjaldt Legemiddelverkets vedtak om oppføring
Allergi i Praksis 05.11.2018

Nyhetsbrev

Lag ditt eget nyhetsbrev:

magazines-image

Mer om mediene i Fagpressen

advokatbladet agenda-316 allergi-i-praksis appell arbeidsmanden arkitektnytt arkitektur-n astmaallergi automatisering baker-og-konditor barnehageno batliv bedre-skole bioingenioren bistandsaktuelt blikkenslageren bobilverden bok-og-bibliotek bondebladet buskap byggfakta dagligvarehandelen demens-alderspsykiatri den-norske-tannlegeforenings-tidende diabetes diabetesforum din-horsel energiteknikk fagbladet farmasiliv finansfokus fjell-og-vidde fontene fontene-forskning forskerforum forskningno forskningsetikk forste-steg fotterapeuten fri-tanke frifagbevegelse fysioterapeuten gravplassen handikapnytt helsefagarbeideren hk-nytt hold-pusten HRRnett hus-bolig i-skolen jakt-fiske journalisten juristkontakt khrono kilden-kjonnsforskningno kjokkenskriveren kjottbransjen kommunal-rapport lo-aktuelt lo-finans lo-ingenior magasinet-for-fagorganiserte magma medier24 museumsnytt musikkultur natur-miljo nbs-nytt nettverk nff-magasinet njf-magasinet nnn-arbeideren norsk-landbruk norsk-skogbruk ntl-magasinet optikeren parat parat-stat politiforum posthornet psykisk-helse religionerno ren-mat samferdsel seilmagasinet seniorpolitikkno sikkerhet skog skolelederen sykepleien synkron tannhelsesekreteren Tidsskrift for Norsk psykologforening traktor transit-magasin transportarbeideren uniforum universitetsavisa utdanning vare-veger vvs-aktuelt