Fagpressenytt

Läkemedelsallergi/läkemedelsöverkänslighet (DA/DH) förblir det svarta fåret i familjen av allergiska sjukdomar. Iatrogen är av naturen i strid med det primära syftet med ett läkemedel, (medicamentum från latinets medicare, att ge ett botemedel, något som botar eller lindrar) och detta tillstånd är paradoxalt nog både underrapporterat och överskattat (2). Om dokumentationen inte kan ge tillförlitliga data om DH, kommer dålig förståelse för dess naturalhistoria och bristande kunskap om dess epidemiologi, som konsekvens medföra att möjligheten att få säker diagnos begränsas till några få högt kvalificerade centra.



Vad finns i ett namn:

DH nomenklaturen

«Det, som ros vi kalla, med annat namn dock lika ljuvligt doftar».

Vi håller med Julias klagan . Men om vi inte namnger en ros, en ros, är det osannolikt att vi skulle vara exakta när vi räknar rosorna i vår trädgård. Den nomenklatur som rekommenderas av World Allergy Organization (3) (FIGUR 1, SIDAN 8) är specifik och anpassad till allergologer, och underlättar rapporter om DH-prevalens i olika kohorter och grundlig medicinsk utvärdering av läkemedelsallergi, dvs.följer nedströms. Ändå, trots det faktum att varje vårdgivare kan möta det, är DH inte tillräckligt spårad uppströms, i internationella informationssystem som den internationella klassifikationen av sjukdomar (ICD). För att korrigera detta, har de förenade akademiska allergiorganisationerna samordnat ansträngningarna för att tillhandahålla en bättre klassificering av alla allergiska sjukdomar, inklusive DH, i den kommande ICD-11 (11 version).

Medan bristerna i ICD-10 uppmärksammats när det gäller dokumentation av allergier och överkänslighetssjukdomar (4-6), är det viktigaste resultatet av denna process införandet av ett avsnitt som riktar sig mot «allergiska och överkänslighetsreaktioner» inom den kommande ICD-11, så att hela bilden ges av dessa tillstånd, som tidigare varit underrapporterade eller felaktigt klassificerade i globala hälsoregister. Tjugosex begrepp (TABELL 1, SE SIDAN 9) som täcker hela spektrumet av manifestationer av DH omgrupperas i detta kapitel (6).



Vad ryms i en siffra:

Prevalens och incidens av DH

Den verkliga prevalensen av DH i befolkningen är okänd, och den förblir svår att bedöma på grund av varierande studiepopulationer, utformning, läkemedel och typer av DH. Som ett exempel är beteckningen antibiotikaallergi så frekvent som 10-20 %, med högre siffror för inlagda patienter jämfört med befolkningen i allmänhet. Dock visar det sig efter en grundlig genomgång av läkemedelsallergier att enbart ungefär en av fem patienter verkligen är allergiska (7).

Data på incidensen kommer från svår DH (antingen omedelbar eller icke-omedelbar) och eftersom dessa patienter ofta kräver sjukhusinläggningar, kan data hämtas från nationella databassystem eller andra nationella eller sjukdomsspecifika register t.ex. det europeiska registret för allvarliga kutana biverkningar, RegiSCAR) mot läkemedel (8), och det franska allerginätverket för vaksamhet mot svår anafylaxi. De måste alla tolkas mot bakgrund av urval och diagnostisk bias.

När man analyserar resultaten av populationsbaserade anafylaxidata över flera decennier, bör man ha i åtanke att kodningssystemet ICD-9, som användes till 1998, inte hade någon relevant kod för att välja läkemedelsinducerad anafylaxi och ICD-10 är missvisande i detta avseende. Därför är det möjligt att många medicinerings-relaterade anafylaxier, som lett till sjukhusinläggningar och dödsfall kodas som «ospecificerad orsak» i register, vilket resulterar i bristande erkännande av denna orsak. Tanno et al (9) reviderade den brasilianska dödlighetsdatabasen (ursprungligen analyserad 2011) (10) med hjälp av den nya strukturen för ICD-11. Antalet fastställda läkemedelsinducerade anafylaktiska dödsfall ökade från 189 till 317 (67 % ökning), vilket understryker betydelsen av kodningsverktyg för att förbättra kvaliteten på nödvändiga officiella data och synliggöra ovanliga sjukdomar